Jair Bolsonaros tid som president i Brasilien tog officiellt slut i och med det senaste presidentvalet mot slutet av oktober 2022. Vänsterledaren Lula da Silva tog Bolsonaros plats efter att ha vunnit med 50,8% av rösterna, och vinsten firades med jubel på den stora huvudgatan Avenida Paulista i São Paulo. Befolkningen uttryckte lättnad över det nya styret, då de varit oroliga över att Brasilien blivit till en farlig plats under Bolsonaros styre. Lula da Silva beskrivs som varmhjärtad och befriande, men kan han rädda landets klimatpolitik?
Brasilien är det femte största landet till ytan, och täcker nästan halva Sydamerika. Landet är hem till den artrika regnskogen Amazonas, som ger mat, medicin och rent vatten, och samtidigt hjälper till att reglera jordens klimat. Trädens förmåga att binda kol är viktig för att nå de globala klimatmålen. Under de senaste åren har regnskogsavverkningen nått en topp, som influens av förra presidentens styre.
Innan valet var klargjort fanns en tung oro för hur klimatet skulle klara sig, om Bolsonaros skulle kvarbliva som regent. En studie från forskare vid det Federala Universitetet i Rio de Janeiro (UFRJ) visar att Brasiliens utsläpp skulle öka med 137 procent till 2030 om Bolsonaro hade suttit kvar. Forskare vid Oxfords universitet menar att en valförlust för Bolsonaro dessutom skulle kunna minska skövlingen av Amazonas regnskog med 89 procent till 2030 och att omkring 76 000 kvadratkilometer skog nu har en chans att räddas nu när Lula vunnit valet, menar forskarna.
– Dessa siffror visar verkligen vad valet i Brasilien innebär för klimatet, säger Ana Toni, chef på Institutet för klimat och samhälle (iCS) i Rio de Janeiro, en välgörenhetsorganisation som varit med och tagit fram studien.
Under valkampanjen lovade Lula att Brasilien skulle ta tillbaka sin plats i kampen mot klimatkrisen.
”Brasilien är redo att återuppta sin ledande roll i kampen mot klimatkrisen och skydda alla våra ekosystem, särskilt Amazonas-skogen,” sa han i sitt segertal. Det ser alltså lovande ut när man lyssnar på den nya presidentens löften, men hur arbetar Brasilien i praktiken?
För att ta reda på det har man intervjuat Brasiliens FN-delegation, för att se vad deras fokus ligger på i plenum.
Hur jobbar Brasiliens delegation för att visa sin nya klimatpolitik för de övriga medlemmarna i FN?
– I mars 2022 uppdaterar Brasilien vår NDC där vi bekräftar vårt engagemang angående klimatförändringarna. Vi har exempelvis låtit sänka våra koldioxidutsläpp med 37% innan 2025 och 50% innan 2030, berättar delegationen. De bekräftar även att de tänker ta upp klimatförändringarna i allmän debatt i plenum under de kommande tre dagarna.
Hur ska ni gå tillväga för att minska avverkningen av Amazonas regnskog?
– Lula da Silva har inte bara kriminaliserat all form av skövling av regnskogen, utan vi har även skrivit en resolution med den demokratiska republiken Kongo som har ett liknande problem av illegal skövling av regnskog, där vi hoppas kunna rädda planetens lungor.
Brasilien har skövlat och bränt skogen för att göra plats för betesmarker, för boskap, och för odling av soja. Dessutom exporterar Brasilien mycket nötkött och soja som används till djurfoder till andra länder. Hur påverkas er ekonomi och ert folk av Lulas löften om minskad skövling? Vad är era lösningar för den snabbt ökande befolkningen i de tropiska områdena?
– Vi i Brasilien är väl medvetna om hur vårt tidigare agerande kring regnskogen har haft en negativ påverkan på klimatet, och vi är även medvetna om den oro vår befolkning känner angående de ekonomiska problemen i landet, men i en intervju med Lula da Silva svarar han på denna kritik genom att försäkra att tillgångar till odlingsmarker vi redan har, är nog för att våra exporter ska kunna fortsätta i samma takt utan en fortsatt skövling.
Framtiden ser ljus ut för Amazonas regnskog, och även om vägen till ett räddat klimat ännu känns lång och svår, har Brasiliens nya president öppnat nya dörrar som förhoppningsvis visar vägen för andra regeringar.
Skriven av Elvira Bergquist