Den höjda temperaturen på vår jord är något som drabbar alla. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att FN:s klimatmål hålls för att kunna rädda planeten och ser till att jordens mångfald behålls. Samtidigt finns det länder som drabbas betydligt hårdare än andra när det gäller klimatförändringarna. Diskussionen kring vem som bär ansvaret för utsläppen har länge varit aktuell, men under klimatmötet, COP27, i Sharm el-Sheikh Egypten gjordes det framsteg i frågan.
Länder enades om en klimatskadefond där rikare länder ska ta ansvar och betala de fattiga länder som har drabbats hårdast av klimatkatastrofen. Detta anses vara nödvändigt då de länder med bättre ekonomi är de som främst har bidragit till jordens förhöjda temperatur som idag har fått förödande konsekvenser. Enligt Oxfam Sverige står de rikaste 10 procenten för ungefär hälften av alla koldioxidutsläppen i världen, samtidigt är det fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder orsakade av klimatförändringarna. Trots framsteg under det senaste klimatmötet menar Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i artikeln Cop 27 enades om skadefond – magert resultat för utsläppsminskningar (Aktuell Hållbarhet, 2022-11-21) att hon är besviken över att det fortfarande inte är helt bestämt kring vilka summor som kommer betalas eller vilka länder som kommer kunna ta del av fonden.
Ökad press för länder att betala sina klimatskulder
Enligt artikeln Symboliska steg i striden om klimatskadestånd (VK, 2022-11-10) har utvecklingsländer i 30 år kämpat för att få klimatkompensation från rika länder. Däremot har de rikare länder hållit emot på grund av rädsla. De menar att de behöver veta att pengarna används till rätt saker, samt att det är oklart hur mycket pengar som egentligen ska betalas. Efter klimatmötet i Glasgow 2021 där Skottland lovade att betala för de skador och förluster som utvecklingsländer drabbas av har fler länder inspirerats till att betala. Även Kina och Indien pressas för att bidra med pengar till klimatskadefonden då de idag står för en stor del av utsläppen, detta trots att de båda är tillväxtekonomier.
Tidigare brutna löften
Trots att de nya löftena går i en positiv riktning har tidigare löften gällande klimatskadestånd inte hållits. Artikeln Rich countries failed to meet their climate funding goal (2022-07-29) menar att ett liknande mål från 2009 där rikare länder skulle betala 100 miljoner var till år 2020 inte uppnåddes. Detta har mött stor kritik och lett till att diskussionen gällande ekonomisk hjälp blivit känslig.
Skriven av Judith Smith