“Gender and climate are profoundly intertwined” säger Alok Sharma, ordförande för FN:s klimatmöte COP26 i ett uttalande under mötet. Det är nu fastställt att kvinnors rättigheter och klimaträttvisa har en stark koppling till varandra. Kvinnor i framförallt utsatta länder ligger som störst offer för klimatförändringarna. Klimatkonventionen har sedan 2001 inkluderat jämställdhet och är idag en stående agendapunkt under COP-möten.
Organisationen Kvinna till Kvinna redovisar att kvinnor i fattiga och konfliktdrabbade områden drabbas hårdast av klimatkrisen. Orsakerna till detta är flertaliga, bland annat beror det på den ojämställda patriarkala strukturen såsom att kvinnor inte får ärva land eller exkluderas och diskrimineras på arbetsmarknaden. Att kvinnor inte har tillgång till resurser som mildrar effekterna av klimatkatastrofen är också en faktor. Dessutom bidrar normer och traditioner till att kvinnor utesluts från att delta i beslut om åtgärder för att motverka klimatkrisen. Det är därför viktigt att säkerställa en feministisk klimatpolitik.
Åtgärdsprogrammet för jämställdhet, Lima Work Programme on Gender antogs av klimatkonventionen 2017. Till den hör en åtgärdsplan med fem punkter som skall garantera ett arbete som beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter. Kapacitetsutveckling, kunskapsspridning och kommunikation är först på listan och bygger på att underlätta uppsökande och kunskapsutbyte för att skapa förståelse hos fler människor. I syfte att förbättra den systematiska integreringen av jämställdhetsaspekter i klimatpolitiken och uppnå jämställdhet samt effektiva klimatåtgärder.
Jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap är ytterligare en punkt där målet är att uppnå och driva ett jämställt samt meningsfullt deltagande av kvinnor i FN:s klimatkonvention. Detta i samband med tredje punkten, samhörighet ska jämställdhetsperspektiv inkorporeras in i FN:s organ. Jämställdhetsintegrering i genomförande och resurstilldelning är också en punkt på agendan som ska säkerställa respekt, främjande och hänsyn till jämställdhet. Detta ska sedan som femte punkten i listan menar, övervakas och rapporteras för att förbättra uppföljningen av arbetet.
Det är nödvändigt att understryka vikten av en feministisk klimatpolitik som behövs för att främja kvinnor i framförallt låginkomstländer. En rättvis omställning som innebär att de åtgärder som krävs för att minska växthusutsläppen också tar hänsyn till de sociala aspekter som påverkas. Detta kan avse anpassningen av arbetsmarknaden inom exempelvis energisektorn. Därför krävs det att motverka könsnormer och diskriminering på arbetsmarknaden.
I de mest utsatta områden där kvinnor och flickor lever i fattigdom ansvarar de till stor del för familjens mat-, vatten- och energiförsörjning. Könsdiskriminering samt maktstrukturer orsakar i många fall att kvinnor hänvisas till mindre bördiga marker i samband med begränsad rätt till mark och resurser för jordbruket. För kvinnor inom fiskearbeten finns liknande könsbarriärer som begränsar kvinnans åtkomst till livsnödvändigheter. När klimatförändringarnas följder sedan härjar och tillgången till naturresurser och mat stryps utsätts dessa kvinnor enormt. Därför krävs en feministisk klimatpolitik som garanterar rättvisa och jämställda klimatåtgärder.
Skriven av Wilma Bomberg