Brasilien har under president Jair Bolsonaros mandatperiod haft stora problem med att upprätthålla de löften som länderna kom fram till under FN:s klimatmöten. Förhoppningarna om ny klimatpolitik har ökat efter maktskiftet, men vad innebär det egentligen?
Klimatpolitiken i Brasilien har framförallt att göra med Amazonas då ca 60% av regnskogen är belägen inom brasiliansk mark. Regnskogen tillhandahåller jordens befolkning med såväl mat och vatten som mediciner, men det som gör den extra unik är dess förmåga att reglera jordens klimat genom att binda kol till träden, därav dess smeknamn “jordens lungor”. Den är även hem till runt 900 000 djurarter och det går att hitta från 19 till 25 000 trädarter. För att ge lite perspektiv lever det ungefär 61 000 djur och växtarter i Sverige varav 20 är trädarter. “ Den biologiska mångfalden och mängden djur är helt enkelt enorm, och här hittas en ny art nästan varannan dag!” skriver världsnaturfonden WWF.
Hotet mot “jordens lungor” och den biologiska mångfalden
Trots detta kommer nya rapporter om att det har utförts anlagda skogsbränder och ökad skogsskövling sedan president Bolsonaro kom till makten 2019. Detta skriver Naturskyddsföreningen i en av sina artiklar den 1 januari 2021. I en annan artikel som publicerades den 4 mars 2021 fortsätter de med att beskriva konsekvenserna för själva naturen om regnskogen helt skulle försvinna; vi skulle se en massutrotning av endemiska arter, alltså de arter som endast går att hitta i Amazonas. Detta kommer att påskynda nedbrytningen av viktiga ekosystem som tillför mat och nederbörd för området. Vi mister även växternas och trädens fantastiska egenskap att binda stora mängder kol, denna kol kommer istället släppas ut i atmosfären och bidra till den redan existerande globala uppvärmningen. “Att stoppa skogsavverkning är lika viktigt för klimatet som att stoppa utsläpp av växthusgaser” skriver Naturskyddsföreningen.
Det ekonomiska dilemmat
Frågan som kvarstår blir då; varför fortsätter Brasilien att skövla?
Med dess enorma biologiska mångfald och sällsynta sevärdheter skapas ett enormt intresse för regnskogen. Turismen tillsammans med jordbruks- och industrisamhället utgör i stort sett hela landets ekonomi. Att avvärja avskogningen skulle innebära ett hot mot landets ekonomiska status och även mot tusentals arbetare som riskerar att mista sina jobb. Ett dilemma som inte bara Brasilien utan även många andra länder står inför och som FN:s klimatorgan jobbar flitigt för att försöka lösa.
FN:s kamp för en rättvis klimatomställning
1992 beslutades det i FN:s generalförsamling att det var, och fortfarande är, relevant att sätta ett globalt mål att minska temperaturökningen och utveckla strategier för de förändringarna som redan hänt. Genom att hålla temperaturen under två grader hoppas länderna på att kunna dämpa och i bästa fall förhindra de katastrofala konsekvenserna som man väntar sig. Med detta kommer ett nytt begrepp in i politiken, klimaträttvisa. “Det finns inte en rättighet som inte påverkas av klimatförändringarna” beskriver Amnesty International begreppet som. Medlemsstaterna i FN ska nu komma överens om kanske den viktigaste och mest invecklade frågan i organisationens historia: hur de ska åstadkomma en så rättvis klimatomställning som möjligt. Att agera på något annat sätt än de föreskrifter som FN har kommit fram till anses nu inte bara som ett hot mot klimatet utan även mot djur och människors rättigheter.
Skriven av Tove Remper