Efter ett decennium har FN nu enats om ett avtal för att skydda djuphaven. Polariseringen i FN har bidragit till att slutspurten av förhandlingarna har tagit över ett dygn att fastställa, men nu är de äntligen överens. På grund av ländernas politiska differenser har avtalet ännu inte antagits. EU representanten Niklas Kebbon ser positivt på fördraget men hoppas fortfarande på hårdare regler.
Den viktigaste internationella miljöuppgörelsen sedan klimatavtalet i Paris har färdigställts och ger en kraftigt förbättrad möjlighet att skydda den biologiska mångfalden för att motverka klimatförändringarna. FN-förhandlingarna om ett globalt avtal för att skydda djuphaven har pågått i över ett decennium och avbröts nära mållinjen för ett halvår sedan. En ny omgång slutförhandlingar om avtalet inleddes för två veckor sedan i New York.
Avtalet rör de hav som inget land äger eller kan bestämma över, och som täcker 45 procent av jordens yta. Djuphaven täcker också hela 98 procent av biosfären, det vill säga den del av jorden som hyser liv. I dag är det ungefär en procent av djuphaven som är skyddade. Men när avtalet träder i kraft kan nya skyddade områden skapas. Föredraget ger också länder i uppdrag att göra miljökonsekvensbedömningar av föreslagna aktiviteter på öppet hav.
En svår fråga i förhandlingarna innefattade hur eventuella vinster ska fördelas, om det på internationella vatten upptäcks nya marina resurser som är kommersiellt gångbara. Utvecklingsländer, som sällan har råd med kostsam forskning, yrkade för att inte bli uteslutna från eventuella förtjänster. Debatterna som hölls handlade mycket om att säkerställa rättvisa mellan mer utsatta länder i syd respektive rikare länder i norr. EU utlovade 40 miljoner euro för att underlätta fastställandet av avtalet samt för att se till att det genomförs så snart som möjligt.
En önskan för avtalet från en del har varit hårdare regler som bidrar till att det inte ska finnas några undantag för miljöskyddsavtalen. I dagsläget finns det en möjlighet för länder att välja att inte vara med i avtalet däremot har det skett i syfte att majoriteten ändå ansluter sig till avtalet. För att kunna uppfylla det löfte om en räddningsplan för naturen som världens länder gav på FN-miljömötet i Montréal är det nya avtalet avgörande.
Niklas Kebbon som företräder EU menar att FN:s medlemsländers åsikter skiljer sig åt vilket har lett till svårigheter att komma överens. På grund av polariseringen inom FN har fastställandet av avtalet dragit ut på tiden mer än ett dygn och har därför inte antagits än. Däremot menar Kebbon att den politiska överenskommelsen om avtalet nu finns färdigt. Om några veckor kommer FN samlas igen och formellt anta avtalet.
Kinas delegation menar att avtalet är bra. Delegationen nämner att de har arbetat med detta i flera år och uppdaterat gamla lagar för att ytterligare skydda de marina ekosystemen.
– I och med att vi har en så pass stor fiskindustri som vi har så är det väldigt viktigt för oss, säger delegationen Kina.
Bangladesh delegation finner sig inte så insatta i haven eftersom de har en liten del djuphav och mer innehav vid sitt land. Däremot tycker de att avtalet är någonting väldigt positivt.
– Vi ser det som väldigt positivt för framtida liknande situation, vi tycker det är bra att de pratas mycket om klimatet och att det kommer fram till något positivt, menar delegationen Bangladesh.
Brasilien har ingenting emot biologisk mångfald och ser därför avtalet som någonting positivt.
– Så länge det inte påverkar vårt land negativt ekonomiskt är vi för det, berättar delegationen Brasilien.
Skriven av Klara Kjörk